Syftet har varit att beskriva och erhÄlla fördjupad förstÄelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period pÄ fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever mÄnga fördelar med Dans i skolan.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.